SV
  • International

  • English Version EN

Gonartros (knäledsartros)


Vad är gonartros?

Ordet gonartros är bildat av gonato – grekiskans ord för knä – och begreppet artros.  Det rör sig alltså om en fortskriden förslitning av knäleden som orsakats av slitage. Detta leder till sprickor samt nedbrytning av ledbrosket vilket ger upphov till slitage av närliggande ledstrukturer som ben, ledband och ledkapslar.  

Gonartros, alltså knäledsartros, hör till de vanligaste sjukdomarna som drabbar knäleden. Eftersom sjukdomen är fortskridande och förmågan att regenerera avtar under livets gång, ökar andelen drabbade med stigande ålder. Sammanlagt berörs 5 miljoner personer i Tyskland av åkomman, varav omkring 2 miljoner lider av smärta. Framför allt i gruppen personer över 60 år är antalet fall stort. Kvinnor i denna åldersgrupp drabbas oftare.  

Följderna av slitaget och nedbrytningen av ledbrosket är smärta, morgonstelhet, nedsatt rörlighet och instabilitet i knäet. Ju tidigare en begynnande artros upptäcks, desto mer effektivt kan den motverkas. Den som redan vidtar preventiva åtgärder kan undvika broskskador genom riktade övningar.

Vid ihållande knäsmärta ska du alltid uppsöka läkare så att behandlingen kan sättas in så snabbt som möjligt.


Lokalisering av smärtan

  • Om alla tre delar (fack) i knäleden är påverkade, handlar det om en s.k. pangonartros.
  • Om primärt endast leden mellan lårben och knäskål (femoropatellarleden) är påverkad klassas tillståndet som retropatellär artros.
  • Om tecknen på slitage huvudsakligen uppträder på knäets utsida handlar det om lateral gonartros. Om det även förekommer felställning i form av kobenthet kallas tillståndet valgusgonartros.
  • En medial gonartros föreligger när artrosen är begränsad till den sida av leden som är riktad mot mitten av kroppen. I kombination med felställning i form av hjulbenthet talar man om varusgonartros.

Orsaker till gonartros

Även om skador på hyalint ledbrosk primärt uppstår som åldersrelaterade tecken på slitage, finns det även andra orsaker som kan leda till artros eller påskynda sjukdomsförloppet. Ofta är det olika faktorer som samspelar.

  • Skador 

Vid knäskador såsom korsbandsruptur, meniskskada eller knäskålsfraktur kan även ledbrosket påverkas. Frakturer, alltså benbrott i lår- eller underbenet, kan få negativa konsekvenser till följd av felbelastning.

 

  • Ledinfektioner och -inflammationer

Ledinfektioner som orsakats av bakterier men även en kronisk inflammation (t.ex. reumatoid artrit) kan angripa strukturerna och skada lederna.

 

  • Felställningar

Medfödda felställningar som ko- eller hjulbenthet kan leda till förstärkt, ensidig belastning och slitage på leden.

 

  • Överbelastning

Fysisk aktivitet där knäna arbetar mycket eller belastas hårt kan leda till gonartros.

 

  • Övervikt

Även övervikt är en riskfaktor som kan leda till att gonartrosen debuterar och till att sjukdomen fortskrider.

 

  • Störningar i ämnesomsättningen

Gikt är en ämnesomsättningssjukdom där koncentrationen av urinsyra i blodet ökar och kristaller av urinsyra lagras i lederna. Även störningar i fettomsättningen kan i sin tur ge upphov till övervikt.    

 

  • Neurologiska komponenter

Brist på motion eller förändrade rörelsemönster, till exempel efter neurologiska sjukdomar såsom polio, förlamning efter en stroke eller en korsbandsskada kan leda till gonartros.


Typiska tecken och symptom vid gonartros

  • Smärta när du börjar röra dig efter en längre stunds vila  
  • Smärta när du går uppför trappor och när du går i ojämn terräng  
  • Smärta efter kraftig belastning eller när du bär tunga föremål  
  • Smärta efter att du har suttit länge    
  • Symptomen tilltar vid fuktigt och kallt väder  
  • I det fortskridna stadiet även gnisslande och knakande ljud i knäleden vid rörelse (krepitation)

Stadier av gonartros

Det finns olika metoder för att dela in gonartros i olika svårighetsgrader. Listan nedanför baseras på Kellgren-Lawrence skala, där tillståndet bestäms genom röntgenundersökning.
Ett normalt, friskt knä utan begränsad rörlighet och smärta klassificeras som gonartros grad 0.


Hur diagnostiseras gonartros?

Diagnosen av gonartros grundar sig på flera metoder. Efter att patienten har beskrivit sina symptom under samtalet med läkarenkontrolleras rörligheten. För att lokalisera smärtan närmare palperas knäet.  Om läkaren misstänker knäledsartros kan man i en röntgenundersökning eller andra avbildande metoder (t.ex. magnetröntgen) fastställa om och hur allvarligt skadad leden redan är.

Patient i samtal kring anamnes

Behandling av gonartros  

Eftersom slitaget på ledbrosket är degenerativt finns ingen kausal behandling av sjukdomen. Syftet med behandlingen är därför att lindra smärtan, bibehålla knäets rörlighet och bromsa artrosens fortskridande.  

Vid sidan av den konservativa behandlingen kan även operativa ingrepp komma i fråga för att bevara leden. I långt framskridna stadier av gonartros kan det, som en sista utväg, vara nödvändigt att operera in en konstgjord led.

Helhetsbehandling av gonartros 

En konservativ behandling ser till helheten och kombinerar olika behandlingsmetoder, från användning av hjälpmedel för avlastning, fysikalisk behandling och goda kostvanor till läkemedelsbehandling med NSAID, hyaluronsyra och analgetika.

Övningar för starka och friska knän 

För att stärka benen och knäna eller främja rehabiliteringen efter en skada har vi sammanställt några övningar som är enkla att göra dagligen. Tala med din läkare om du har en akut skada. Läkaren kommer att tala om vilka övningar som är lämpliga för dig.

Stretch
 

Upprepa stretchövningen två gånger på varje ben.

  • Ställ dig på ett ben. Stödbenets knä ska vara lätt böjt.
  • Ta tag i foten på det andra benet och dra foten mot sätet.
  • Håll fast foten med händerna.
  • Håll kvar denna position i ca 20 sekunder och byt sedan ben.
     

Tänk på följande:
Håll ryggen rak under övningen.

 

Stretching
Lunge

Styrkeövning – utfallssteg 
 

Gör 12 utfallssteg och upprepa detta tre gånger.

  • Stå med benen höftbrett isär och håll överkroppen upprätt.
  • Spänn magmusklerna.
  • Ta ett stort kliv framåt med ena benet.
  • Låret och underbenet på det främre benet ska bilda en rät vinkel.
  • Sänk det bakre benet till strax ovanför golvet.
  • Håll positionen en kort stund och gå sedan tillbaka till utgångspositionen.
  • Byt ben efter varje utfallssteg.
     

Tänk på följande:
Håll ryggen rak under övningen.

 

Styrkeövning – knäböj
 

Gör 12 knäböj och upprepa denna styrkeövning tre gånger.

  • Ställ dig rakt med något bredare än höftbrett mellan fötterna.
  • Belasta båda benen jämnt.
  • Böj benen lätt och skjut samtidigt ut sätet bakåt.
  • Gå inte djupare ned än att knäna fortfarande är bakom tåspetsarna.
  • Håll positionen en kort stund och räta sedan upp kroppen.
     

Tänk på följande:
Håll ryggen rak och spänn magmusklerna under denna styrkeövning.

Kniebeuge bei Gonarthrose